# Japanska verb

> Lär verbgrupperna ichidan och godan samt de oregelbundna する och 来る.

Canonical: https://inkujapanese.com/sv/japanese/verbs
Last updated: 2026-04-21

Två huvudgrupper, ru-verb och u-verb, plus två oregelbundna verb. Systemet ryms på en sida.

[Bao H.](https://inkujapanese.com/sv/authors/bao-hua)Uppdaterad 21 april 20268 min läsning

## Kort svar

Japanska verb har två regelbundna grupper, ichidan (ru-verb) och godan (u-verb), plus två oregelbundna (する, 来る). Alla slutar på ett u-radskana i ordboksform. Böjningen är regelbunden inom gruppen.

Verbgrupper

2 regelbundna (ichidan, godan) + 2 oregelbundna (する, 来る)

Tempus

Nutid/framtid och dåtid

Mest användbara verbformen

-te-formen (kopplar ihop verb)

Antal N5-verb

Cirka 100 vanliga verb

## De två regelbundna grupperna

Ichidan (ru-verb): ordboksformen slutar på -iru eller -eru och stammen är oförändrad vid böjning. Exempel: 食べる (taberu, äta), 見る (miru, se), 起きる (okiru, vakna). Ta bort る och lägg till ändelsen.

Godan (u-verb): ordboksformen slutar på ett u-radskana, och stamvokalen ändras med böjningen. Exempel: 飲む (nomu, dricka), 書く (kaku, skriva), 話す (hanasu, tala). Byt sista morans vokal och lägg till ändelsen.

De flesta verb på -iru och -eru är ichidan, men några vanliga är godan: 帰る kaeru, 走る hashiru och 知る shiru. Lär dessa som undantag.

## De två oregelbundna

する (suru, göra): japanskans vanligaste verb, både ensamt och i sammansättningar som 勉強する benkyō suru, studera. Böjningen är särskild: する → します → した → して.

来る (kuru, komma): det andra oregelbundna verbet. Böjning: 来る → 来ます (kimasu) → 来た (kita) → 来て (kite). Kanjit behålls medan läsningen ändras.

## Tempus att börja med

Japanskan har i grunden två tempus: nutid/framtid (ordboksformen) och dåtid (-ta-formen). Framtid framgår av sammanhanget. Artiga former är -masu för nutid/framtid och -mashita för dåtid.

Lär sedan -te-formen. Den är inget tempus utan en förbindande form för handlingsföljder och många konstruktioner: -te imasu för pågående handling, -te kudasai för uppmaning och -te aru för resultattillstånd. Det är den mest användbara enskilda japanska verbformen.

## Läs vidare

- [Översikt över japansk grammatik](https://inkujapanese.com/sv/japanese/grammar)

- [Partiklar](https://inkujapanese.com/sv/guides/japanese-particles-masterclass)

- [Förberedelse för JLPT N5](https://inkujapanese.com/sv/jlpt/n5)

- [Aru och iru](https://inkujapanese.com/blog/aru-vs-iru)

- [Hitta verbets ordboksform](https://inkujapanese.com/blog/recognize-conjugated-japanese-words)

## Vanliga frågor

### Hur vet jag om verbet är ichidan eller godan?

Slutar ordboksformen på -iru eller -eru är den oftast ichidan. Kända undantag som 帰る, 走る, 知る, 切る, 入る och 要る är godan. Lär gruppen med varje verb; detta är ingen fullständig undantagslista.

### Vad skiljer -masu-form från ordboksform?

-masu är artigt och ordboksformen enkel. Grundbetydelsen är densamma. Använd -masu med främlingar, kollegor och personer du inte står nära, och enkel form med nära vänner och familj.

### Är japansk grammatik verkligen enklare än engelsk?

För verb, ja. Ingen överensstämmelse mellan subjekt och verb eller person- och antalsböjning, bara två egentliga tempus och pågående handling uttryckt med -te imasu. Svårigheten ligger främst i partiklar och artighet.
