Kort svar
På den här sidan
Mönstret bakom kalenderorden
Veckodagarna slutar på 曜日 (youbi). Månader använder ett tal och 月 (gatsu). Var uppmärksam på läsningarna för april (しがつ), juli (しちがつ) och september (くがつ).
Datumen är den del du behöver ge lite mer tid. Den första till tionde i månaden använder särskilda läsningar som du behöver lära dig som en egen liten grupp. Några senare datum – den fjortonde, tjugonde och tjugofjärde – behåller särskilda läsningar. Efter den tionde är mönstret oftast regelbundet: talet plus にち (nichi).
Lägg alltså upp övningen så här: börja med veckodagar och månader, där du snabbt får utdelning. Ge sedan de första tio datumen din fulla uppmärksamhet. Då känns kalendern mindre som en vägg av ord att memorera och mer som tre mönster och en kort lista.
De sju veckodagarna
Alla japanska veckodagar slutar på 曜日 (youbi), och tecknet framför betecknar en himlakropp eller ett klassiskt element. I östasiatisk tradition har planeterna namn efter de fem klassiska elementen. 火 (eld) hör till Mars, 水 (vatten) till Merkurius, 木 (trä) till Jupiter, 金 (metall eller guld) till Venus och 土 (jord) till Saturnus.
| Japanska | Kana | Romaji | Betydelse | Första tecknet |
|---|---|---|---|---|
| 日曜日 | にちようび | nichiyoubi | söndag | 日 = sol |
| 月曜日 | げつようび | getsuyoubi | måndag | 月 = måne |
| 火曜日 | かようび | kayoubi | tisdag | 火 = eld / Mars |
| 水曜日 | すいようび | suiyoubi | onsdag | 水 = vatten / Merkurius |
| 木曜日 | もくようび | mokuyoubi | torsdag | 木 = trä / Jupiter |
| 金曜日 | きんようび | kinyoubi | fredag | 金 = metall/guld / Venus |
| 土曜日 | どようび | doyoubi | lördag | 土 = jord / Saturnus |
När du ser sambandet blir listan lättare att minnas. Söndag och måndag kommer från solen (日) och månen (月), precis som på engelska. De övriga fem motsvarar planeterna med deras elementnamn. Du lär dig alltså inte sju helt oberoende ord, utan en ändelse och sju bekanta himlakroppar.
De tolv månaderna
En japansk månad är dess nummer plus 月 (gatsu): januari är 1月 (ichigatsu), februari 2月 (nigatsu), och mönstret fortsätter till december. Tre månader har en talläsning som kan vara mindre bekant, medan 月-delen är densamma: 4月 läses しがつ (shigatsu), inte yongatsu; 7月 läses しちがつ (shichigatsu), inte nanagatsu; och 9月 läses くがつ (kugatsu), inte kyuugatsu.
| Japanska | Kana | Romaji | Betydelse |
|---|---|---|---|
| 1月 | いちがつ | ichigatsu | januari |
| 2月 | にがつ | nigatsu | februari |
| 3月 | さんがつ | sangatsu | mars |
| 4月 | しがつ | shigatsu | april (shi, inte yon) |
| 5月 | ごがつ | gogatsu | maj |
| 6月 | ろくがつ | rokugatsu | juni |
| 7月 | しちがつ | shichigatsu | juli (shichi, inte nana) |
| 8月 | はちがつ | hachigatsu | augusti |
| 9月 | くがつ | kugatsu | september (ku, inte kyuu) |
| 10月 | じゅうがつ | juugatsu | oktober |
| 11月 | じゅういちがつ | juuichigatsu | november |
| 12月 | じゅうにがつ | juunigatsu | december |
De tre alternativa läsningarna av talen är inte slumpmässiga. Samma läsningar av 4, 7 och 9 förekommer på andra håll i japanskan, där shi, shichi och ku används i fasta uttryck och med räknemarkörer. Om du har sett dem förut kan du känna igen ett mönster i månaderna, och den ena gruppen kan hjälpa dig att minnas den andra.
Datum: den verkligt oregelbundna delen
Här behöver du sakta ned: den första till tionde i månaden har särskilda japanska läsningar som inte går att räkna ut enbart från talet. Du kan lära dig dem som en grupp. Listan är kort, och övning kan hjälpa dig att läsa datum.
| Japanska | Kana | Romaji | Betydelse |
|---|---|---|---|
| 1日 | ついたち | tsuitachi | den 1:a |
| 2日 | ふつか | futsuka | den 2:a |
| 3日 | みっか | mikka | den 3:e |
| 4日 | よっか | yokka | den 4:e |
| 5日 | いつか | itsuka | den 5:e |
| 6日 | むいか | muika | den 6:e |
| 7日 | なのか | nanoka | den 7:e |
| 8日 | ようか | youka | den 8:e |
| 9日 | ここのか | kokonoka | den 9:e |
| 10日 | とおか | tooka | den 10:e |
| 11日 | じゅういちにち | juuichinichi | den 11:e (regelbundet: tal + nichi) |
| 14日 | じゅうよっか | juuyokka | den 14:e (behåller läsningen yokka) |
| 20日 | はつか | hatsuka | den 20:e (särskild läsning) |
| 24日 | にじゅうよっか | nijuuyokka | den 24:e (behåller läsningen yokka) |
Från den elfte blir mönstret enklare igen. De flesta datum är talet plus にち (nichi). Den elfte blir じゅういちにち (juuichinichi) och den femtonde じゅうごにち (juugonichi), precis som väntat. Mönstret gäller större delen av månaden, men de första tio dagarna och de fasta läsningarna nedan behöver övas separat.
Tre senare datum har särskilda läsningar för hela datumet. Den fjortonde, 14日, behåller よっか (yokka) från den fjärde och läses じゅうよっか (juuyokka). Den tjugofjärde fungerar likadant: にじゅうよっか (nijuuyokka). Det stora undantaget är den tjugonde, 20日, som läses はつか (hatsuka) i stället för talet plus にち. Lär dig dem tillsammans med de fasta talläsningarna nedan.
Lär dig också 17日 (じゅうしちにち, juushichinichi, ”den 17:e”), 19日 (じゅうくにち, juukunichi, ”den 19:e”), 27日 (にじゅうしちにち, nijuushichinichi, ”den 27:e”) och 29日 (にじゅうくにち, nijuukunichi, ”den 29:e”). De använder de fasta läsningarna しち (shichi, sju) och く (ku, nio), inte なな (nana, sju) och きゅう (kyuu, nio) som du kanske väntar dig.
Sätt ihop ett helt datum
Japanska datum skrivs vanligen från större till mindre enheter: år, månad och dag. Veckodagen kan komma efteråt. På engelska varierar datumordningen mellan regioner. När du känner till ordningen kan du läsa och säga datumet med de ord du redan kan.
Här är ett exempel med orden i tabellerna ovan. Anta att du vill säga den tredje april och att det är en tisdag. Börja med månaden, 4月 (shigatsu), fortsätt med datumet, 3日 (mikka), och avsluta med veckodagen, 火曜日 (kayoubi). Det blir shigatsu mikka kayoubi: april, den tredje, tisdag. Varje del kommer från ett mönster du redan sett: månadsläsningen shigatsu, den inhemska datumläsningen mikka och veckodagen kayoubi. Det här är ett sätt att sätta ihop bekanta delar för att säga ett datum.
Samma metod fungerar för alla datum. Välj månad, lägg till rätt datumläsning – en särskild form för de första tio eller ett senare undantag, annars talet plus にち – och avsluta med veckodagen om den behövs. Den här ordningen är ett sätt att säga ett datum. Det kan hjälpa att öva de enskilda datumläsningarna.
Lär dig orden utan tråkigt tragglande
Öva veckodagarna, månaderna och den första till tionde dagen i månaden. Veckodagarna har en gemensam ändelse och sju kopplingar till himlakroppar. Månaderna består av talet plus 月 (gatsu), med tre särskilda talläsningar. Repetera varje grupp efter behov och lägg mer tid på de ord som du tycker är svåra.
Lär dig de första tio datumen som en sammanhängande grupp. De får en rytm när du säger dem i ordning: tsuitachi, futsuka, mikka, yokka, itsuka, muika, nanoka, youka, kokonoka, tooka. En ramsa kan vara ett sätt att öva dem. När gruppen sitter lägger du till den fjortonde, tjugonde och tjugofjärde. Öva sedan läsningarna しち (shichi, sju) och く (ku, nio) i den sjuttonde, nittonde, tjugosjunde och tjugonionde.
Intervallrepetition kan hjälpa dig att återkomma till datumläsningarna över tid. Inku är en japansk flashkortsapp som använder FSRS för repetition av ord och fraser. Regelbunden övning kan hjälpa dig att minnas läsningar som är ovana.
Fortsätt med japanska ord för idag, imorgon och igår och övningar på japanska räknemarkörer.
Vanliga frågor
Hur säger man veckodagarna på japanska?
Alla veckodagar slutar på 曜日 (youbi), med ett tecken framför som anger dagen. De är 日曜日 (nichiyoubi), söndag, 月曜日 (getsuyoubi), måndag, 火曜日 (kayoubi), tisdag, 水曜日 (suiyoubi), onsdag, 木曜日 (mokuyoubi), torsdag, 金曜日 (kinyoubi), fredag, och 土曜日 (doyoubi), lördag. Lär dig ändelsen och de sju första tecknen, så kan du hela veckan.
Varför är veckodagarna uppkallade efter element och planeter?
De japanska veckodagarna syftar på solen, månen och fem element. I östasiatisk tradition har planeterna namn efter klassiska element: 火 (eld) är Mars, 水 (vatten) Merkurius, 木 (trä) Jupiter, 金 (metall eller guld) Venus och 土 (jord) Saturnus. Därför är 日曜日 (nichiyoubi) söndag och 月曜日 (getsuyoubi) måndag, med samma koppling till sol och måne som på engelska.
Varför läses månaderna 4, 7 och 9 shigatsu, shichigatsu och kugatsu?
Månader är normalt talet plus 月 (gatsu), men 4, 7 och 9 använder alternativa talläsningar. 4月 är alltså しがつ (shigatsu), inte yongatsu; 7月 är しちがつ (shichigatsu), inte nanagatsu; och 9月 är くがつ (kugatsu), inte kyuugatsu. Samma läsningar, shi, shichi och ku, finns på andra håll i japanskan. Det är ett återkommande mönster, inte helt nya undantag.
Varför är månadens första tio dagar så oregelbundna?
De använder särskilda läsningar som inte följer mönstret med talet plus にち (nichi). Därför går de inte att räkna ut från talet. Lär dig dem tillsammans: ついたち (tsuitachi), ふつか (futsuka), みっか (mikka) och så vidare till とおか (tooka), den tionde. Från den elfte är de flesta datum talet plus にち (nichi). Den fjortonde och tjugofjärde behåller よっか (yokka), och den tjugonde har specialformen はつか (hatsuka).

