Hoppa till innehållet
Inku

Inku kommer till Android

Ange din mejladress så lägger vi till dig på listan över betatestare.

Integritetspolicy

Veckodagar och månader på japanska

Japanskans sju veckodagar och tolv månader samt oregelbundna datum, med kanji, kana, romaji och mönster som gör dem lättare att lära sig.

Bao H.1 juni 2026

Kort svar

Veckodagarna på japanska slutar alla på 曜日 (youbi) och har namn efter solen, månen och fem klassiska element: från 日曜日 (nichiyoubi), söndag, och 月曜日 (getsuyoubi), måndag, till 土曜日 (doyoubi), lördag. Månaderna är ett tal plus 月 (gatsu), med tre alternativa läsningar av talen att komma ihåg: 4月 (shigatsu), 7月 (shichigatsu) och 9月 (kugatsu). Även datumen har särskilda läsningar: den första till tionde har egna former, som ついたち tsuitachi, ふつか futsuka och みっか mikka. Därefter är de flesta datum talet plus にち (nichi).
På den här sidan

Mönstret bakom kalenderorden

Veckodagarna slutar på 曜日 (youbi). Månader använder ett tal och 月 (gatsu). Var uppmärksam på läsningarna för april (しがつ), juli (しちがつ) och september (くがつ).

Datumen är den del du behöver ge lite mer tid. Den första till tionde i månaden använder särskilda läsningar som du behöver lära dig som en egen liten grupp. Några senare datum – den fjortonde, tjugonde och tjugofjärde – behåller särskilda läsningar. Efter den tionde är mönstret oftast regelbundet: talet plus にち (nichi).

Lägg alltså upp övningen så här: börja med veckodagar och månader, där du snabbt får utdelning. Ge sedan de första tio datumen din fulla uppmärksamhet. Då känns kalendern mindre som en vägg av ord att memorera och mer som tre mönster och en kort lista.

De sju veckodagarna

Alla japanska veckodagar slutar på 曜日 (youbi), och tecknet framför betecknar en himlakropp eller ett klassiskt element. I östasiatisk tradition har planeterna namn efter de fem klassiska elementen. 火 (eld) hör till Mars, 水 (vatten) till Merkurius, 木 (trä) till Jupiter, 金 (metall eller guld) till Venus och 土 (jord) till Saturnus.

JapanskaKanaRomajiBetydelseFörsta tecknet
日曜日にちようびnichiyoubisöndag日 = sol
月曜日げつようびgetsuyoubimåndag月 = måne
火曜日かようびkayoubitisdag火 = eld / Mars
水曜日すいようびsuiyoubionsdag水 = vatten / Merkurius
木曜日もくようびmokuyoubitorsdag木 = trä / Jupiter
金曜日きんようびkinyoubifredag金 = metall/guld / Venus
土曜日どようびdoyoubilördag土 = jord / Saturnus

När du ser sambandet blir listan lättare att minnas. Söndag och måndag kommer från solen (日) och månen (月), precis som på engelska. De övriga fem motsvarar planeterna med deras elementnamn. Du lär dig alltså inte sju helt oberoende ord, utan en ändelse och sju bekanta himlakroppar.

De tolv månaderna

En japansk månad är dess nummer plus 月 (gatsu): januari är 1月 (ichigatsu), februari 2月 (nigatsu), och mönstret fortsätter till december. Tre månader har en talläsning som kan vara mindre bekant, medan 月-delen är densamma: 4月 läses しがつ (shigatsu), inte yongatsu; 7月 läses しちがつ (shichigatsu), inte nanagatsu; och 9月 läses くがつ (kugatsu), inte kyuugatsu.

JapanskaKanaRomajiBetydelse
1月いちがつichigatsujanuari
2月にがつnigatsufebruari
3月さんがつsangatsumars
4月しがつshigatsuapril (shi, inte yon)
5月ごがつgogatsumaj
6月ろくがつrokugatsujuni
7月しちがつshichigatsujuli (shichi, inte nana)
8月はちがつhachigatsuaugusti
9月くがつkugatsuseptember (ku, inte kyuu)
10月じゅうがつjuugatsuoktober
11月じゅういちがつjuuichigatsunovember
12月じゅうにがつjuunigatsudecember

De tre alternativa läsningarna av talen är inte slumpmässiga. Samma läsningar av 4, 7 och 9 förekommer på andra håll i japanskan, där shi, shichi och ku används i fasta uttryck och med räknemarkörer. Om du har sett dem förut kan du känna igen ett mönster i månaderna, och den ena gruppen kan hjälpa dig att minnas den andra.

Datum: den verkligt oregelbundna delen

Här behöver du sakta ned: den första till tionde i månaden har särskilda japanska läsningar som inte går att räkna ut enbart från talet. Du kan lära dig dem som en grupp. Listan är kort, och övning kan hjälpa dig att läsa datum.

JapanskaKanaRomajiBetydelse
1日ついたちtsuitachiden 1:a
2日ふつかfutsukaden 2:a
3日みっかmikkaden 3:e
4日よっかyokkaden 4:e
5日いつかitsukaden 5:e
6日むいかmuikaden 6:e
7日なのかnanokaden 7:e
8日ようかyoukaden 8:e
9日ここのかkokonokaden 9:e
10日とおかtookaden 10:e
11日じゅういちにちjuuichinichiden 11:e (regelbundet: tal + nichi)
14日じゅうよっかjuuyokkaden 14:e (behåller läsningen yokka)
20日はつかhatsukaden 20:e (särskild läsning)
24日にじゅうよっかnijuuyokkaden 24:e (behåller läsningen yokka)

Från den elfte blir mönstret enklare igen. De flesta datum är talet plus にち (nichi). Den elfte blir じゅういちにち (juuichinichi) och den femtonde じゅうごにち (juugonichi), precis som väntat. Mönstret gäller större delen av månaden, men de första tio dagarna och de fasta läsningarna nedan behöver övas separat.

Tre senare datum har särskilda läsningar för hela datumet. Den fjortonde, 14日, behåller よっか (yokka) från den fjärde och läses じゅうよっか (juuyokka). Den tjugofjärde fungerar likadant: にじゅうよっか (nijuuyokka). Det stora undantaget är den tjugonde, 20日, som läses はつか (hatsuka) i stället för talet plus にち. Lär dig dem tillsammans med de fasta talläsningarna nedan.

Lär dig också 17日 (じゅうしちにち, juushichinichi, ”den 17:e”), 19日 (じゅうくにち, juukunichi, ”den 19:e”), 27日 (にじゅうしちにち, nijuushichinichi, ”den 27:e”) och 29日 (にじゅうくにち, nijuukunichi, ”den 29:e”). De använder de fasta läsningarna しち (shichi, sju) och く (ku, nio), inte なな (nana, sju) och きゅう (kyuu, nio) som du kanske väntar dig.

Sätt ihop ett helt datum

Japanska datum skrivs vanligen från större till mindre enheter: år, månad och dag. Veckodagen kan komma efteråt. På engelska varierar datumordningen mellan regioner. När du känner till ordningen kan du läsa och säga datumet med de ord du redan kan.

Här är ett exempel med orden i tabellerna ovan. Anta att du vill säga den tredje april och att det är en tisdag. Börja med månaden, 4月 (shigatsu), fortsätt med datumet, 3日 (mikka), och avsluta med veckodagen, 火曜日 (kayoubi). Det blir shigatsu mikka kayoubi: april, den tredje, tisdag. Varje del kommer från ett mönster du redan sett: månadsläsningen shigatsu, den inhemska datumläsningen mikka och veckodagen kayoubi. Det här är ett sätt att sätta ihop bekanta delar för att säga ett datum.

Samma metod fungerar för alla datum. Välj månad, lägg till rätt datumläsning – en särskild form för de första tio eller ett senare undantag, annars talet plus にち – och avsluta med veckodagen om den behövs. Den här ordningen är ett sätt att säga ett datum. Det kan hjälpa att öva de enskilda datumläsningarna.

Lär dig orden utan tråkigt tragglande

Öva veckodagarna, månaderna och den första till tionde dagen i månaden. Veckodagarna har en gemensam ändelse och sju kopplingar till himlakroppar. Månaderna består av talet plus 月 (gatsu), med tre särskilda talläsningar. Repetera varje grupp efter behov och lägg mer tid på de ord som du tycker är svåra.

Lär dig de första tio datumen som en sammanhängande grupp. De får en rytm när du säger dem i ordning: tsuitachi, futsuka, mikka, yokka, itsuka, muika, nanoka, youka, kokonoka, tooka. En ramsa kan vara ett sätt att öva dem. När gruppen sitter lägger du till den fjortonde, tjugonde och tjugofjärde. Öva sedan läsningarna しち (shichi, sju) och く (ku, nio) i den sjuttonde, nittonde, tjugosjunde och tjugonionde.

Intervallrepetition kan hjälpa dig att återkomma till datumläsningarna över tid. Inku är en japansk flashkortsapp som använder FSRS för repetition av ord och fraser. Regelbunden övning kan hjälpa dig att minnas läsningar som är ovana.

Fortsätt med japanska ord för idag, imorgon och igår och övningar på japanska räknemarkörer.

Vanliga frågor

Hur säger man veckodagarna på japanska?

Alla veckodagar slutar på 曜日 (youbi), med ett tecken framför som anger dagen. De är 日曜日 (nichiyoubi), söndag, 月曜日 (getsuyoubi), måndag, 火曜日 (kayoubi), tisdag, 水曜日 (suiyoubi), onsdag, 木曜日 (mokuyoubi), torsdag, 金曜日 (kinyoubi), fredag, och 土曜日 (doyoubi), lördag. Lär dig ändelsen och de sju första tecknen, så kan du hela veckan.

Varför är veckodagarna uppkallade efter element och planeter?

De japanska veckodagarna syftar på solen, månen och fem element. I östasiatisk tradition har planeterna namn efter klassiska element: 火 (eld) är Mars, 水 (vatten) Merkurius, 木 (trä) Jupiter, 金 (metall eller guld) Venus och 土 (jord) Saturnus. Därför är 日曜日 (nichiyoubi) söndag och 月曜日 (getsuyoubi) måndag, med samma koppling till sol och måne som på engelska.

Varför läses månaderna 4, 7 och 9 shigatsu, shichigatsu och kugatsu?

Månader är normalt talet plus 月 (gatsu), men 4, 7 och 9 använder alternativa talläsningar. 4月 är alltså しがつ (shigatsu), inte yongatsu; 7月 är しちがつ (shichigatsu), inte nanagatsu; och 9月 är くがつ (kugatsu), inte kyuugatsu. Samma läsningar, shi, shichi och ku, finns på andra håll i japanskan. Det är ett återkommande mönster, inte helt nya undantag.

Varför är månadens första tio dagar så oregelbundna?

De använder särskilda läsningar som inte följer mönstret med talet plus にち (nichi). Därför går de inte att räkna ut från talet. Lär dig dem tillsammans: ついたち (tsuitachi), ふつか (futsuka), みっか (mikka) och så vidare till とおか (tooka), den tionde. Från den elfte är de flesta datum talet plus にち (nichi). Den fjortonde och tjugofjärde behåller よっか (yokka), och den tjugonde har specialformen はつか (hatsuka).

Dina övningskort väntar i appen

Kom igång